Fy fan, tänker jag

Norrlands nations spex kl 19.00 står det på uppdragslistan. Fyfan, tänker jag. En timme efter att spexet börjat lyckas jag släpa mig ner till norrlands nation. Jag kliver in och möts av den mest ingrodda stundentikosa stämning jag någonsin upplevt. Jag tar spjärn och går in. På scenen står folk med skojiga utklädningskläder och travar dåligt skådespel på dåliga skämt medan publiken fröjdefullt skrockar och ropar omstart. Omstart innebär att man tar om den senaste repliken fast på ett nytt, ännu knasigare sätt. När någon ropar "omstart, mer buskis!" brister det för mig totalt och jag måste lämna lokalen för att inte fullständigt tappa hoppet om mänskligheten.