Sjukling på operation

Sedan nyår har jag klivit runt i en tillvaro som frilansfotograf. För att uttrycka det milt har starten inte varit perfekt. Största delen av tiden har jag spenderar sittande i sängen med inflammerade bihålor och en känsla av att huvudet ska sprängas på grund av att det är till bristningsgränsen fyllt av snor.

Ett av de få jobb jag lyckats släpa mig ut för att göra är att följa med Gustaf på handoperation. Det gör mig väldigt glad att se att han hela tiden blir bättre och att livet ser allt ljusare ut för honom.

Vann med SvD.

Var på Svenska Dagbladet och hälsade på igår. Jävligt kul att träffas alla på bildredaktionen. En liten extra bonus var att jag såg att en bilaga med min bild på förstasidan satt upphängd på väggen med texten "Vinnare i European newspaper award" ovanför. Har bloggat bilden förut, men här kommer den igen.

Besök i hemlösheten

Förra veckan klev jag och reportern Martina in i en kolsvart lägenhet i Salabacke. Elräkningen är inte betald. Vid köksbordet sitter Håkan och dricker öl och röker egenrullade cigaretter i det svaga skenet av stearinljus. En vän har låtit honom bo i lägenheten över natten, men imorrn vet han inte vart han ska ta vägen. I flera timmar berättar han för oss om sitt på många sätt tragiska liv. Om pappan som slog, om hur han skickades till fosterhem, om narkotikamissbruket, om de många fängelsestraffen, om hemlösheten och slutligen om ADHD-diagnosen han fick för några år sedan.

Jag förstår att det verkar märkligt, men jag känner mig ofta upprymd efter att ha gjort den här typen av jobb. Det känns som att man gjort något bra och viktigt som folk borde se och tänka på samtidigt som jag själv fått vidga min tankevärd genom att för en kort stund besöka en annan människas liv.

Påväg

Sitter på tåget från Luleå påväg hem och funderar lite på vad jag ska göra resten av mitt liv. Vid årsskiftet tar mitt vik på Upsala Nya Tidning slut. På ett sätt känns det tråkigt och lite otryggt, men samtidigt öppnar det en massa möjligheter att frisätta drygt 40 h i veckan.

Gulag

När Francesco Kovacs var 16 år greps han och sattes i Gulage. Där tillbringade han sedan 10 år av sitt liv. Medan jag äter wienerbröd och dricker kaffe vid hans köksbord berättar han om hur det är att svälta i ett sovjetiskt fångläger.

Just nu: Gottsunda brinner

Missväxt

Under de 20 åren som Dien Bui har arbetat i potatiscentralens gröna ljus har skörden sällan varit sämre.