Just nu

Bloggar från och med nu även på www.jagochmittdjur.se tillsammans med mina klasskamrater. Blogg handlar om arbetet med våra examensprojekt som ska hänga på Galleri kontrast i Stockholm från 22 januari och en månad framåt.

Idag har jag nästan valt klart vilka bilder jag ska hänga på utställningen. Därför kommer jag nu att börja visa bilder jag tycker om men inte har plats med på utställningen här och på www.jagochmittdjur.se.

Bilden är från när jag snorklade i havsakvariet i Lysekil.

Vilka är vakna på natten?

Samtal med en fiskare:

–Vill du ha en gåta?

–Ok.

–Vad har tjuvar, horor, och fiskare gemensamt?

–Öhh, jag vet inte riktigt.

–De jobbar på natten.

–Ja, jo det är sant, hehe.

–Fast snart har de väll en sak till gemensamt. Att alla yrkena är olagliga.

–Tror du det?

–Det är ju så man blir bemött, som en kriminell. Det är så folk ser på en fiskare, som en kriminell.

Massaker

När man gör urval till ett bildreportage brukar man alltid behöva ”döda sina älsklingar”. Det innebär att man väljer bort bilder, trots att man är nöjd med dem, för att få berättelsen mer kärnfull och sammanhållen. Det brukar vara en ganska plågsam process, men när jag nu ska välja ut 10-15 av 6000 bilder känns det som att jag ska begå en massmord. Eller massmord är en underdrift. Jag ska göra mig skyldig till en massaker på mina bilder.

Under ser ni mina sista bilder tagna på väg in till hamn för sista gången.

Hönshuset

Sitter jag återigen och har precis skittråkigt i min lilla stuga i Bohuslän. Precis som jag gjort typ varje helg sedan 20 september. Stugan är för övrigt ett ombyggt hönshus. Nu har jag också tappat mobilen i havet. Blogginlägget här gör jag från grannbondens dator via 56K modem.

När jag började blogga bestämde jag att jag inte skulle ha med bilder på mig själv, men det finns tyvärr ingenting annat att ta kort på här. Så här får ni gott folk. En ensam, smutsig, förkyld och ledsen Tor Johnsson.

På jakt

Följde med pappa på älgjakt en stund för att komma undan från fiskrens och skummande hav för en dag.

Att fotografera till havs

Att vara sjösjuk är ungefär som att vara bakfull utan att få vara full innan. Man mår illa, man kallsvettas, man är svag och dum i huvudet. Till på köpet är ju själva anledningen till att man är sjösjuk att båten gungar så att man måste ta spjärn för att inte rasa omkull och slå sönder sig. Lutar man sig mot den ena väggen har man rasat och slagit frontlinsen i väggen mitt emot innan man hunnit komponera en enda bild. Till det tillkommer att man med jämna mellanrum blir duschad i kallt havsvatten som slår in över relingen. För er som inte vet det så är havsvatten jättedåligt för kameror och därför försöker man alltid dödföraktande kasta sig i skydd, men varje gång tittar man ändå besviken ner på en dyngsur kamera. Under dessa omständigheter försöker jag göra mitt livs bildreportage.

För övrigt ber jag om ursäkt att jag inte bloggat på länge. Det beror på att det finns extremt lite internet på västerhavet där jag varit de senaste veckorna. Nu är jag dock hemma för att samla tankarna några dagar.

20 timmars arbetsdag

Klockan 04.00 lämnar vi kajen i Smögen. Knappt en timme senare åker trålen och fisket börjar. Efter cirka 12 timmars fiske undrar jag lite försiktigt hur länge de tänkte fiska.
- Det beror väll på det, blir svaret.
Ytterligare 8 timmar senare, efter 20 timmar till sjös lägger vi till vid kajen igen. Jag kliver iland och är nära att ramla omkull på den jämna asfalten. Efter 20 timmar på havet är mitt balanssinne helt urballat och fattar inte vad som händer när jag går på ett underlag som inte rör sig.
Fiskarna tar iland fångsten och säger snabbt adjö. Fyra timmar senare börjar nämligen en ny arbetsdag för dem.

På bild:
När trålen ska tas upp vet alla måsar och trutar att det snart blir krubb och de samlas runt båten.